Ja har ingen favorit. Finns dom som jag tycker är duktiga och bra och dom som jag inte tycker om alls, men ingen speciell som utmärker sig från mängden.

Får fundera lite på frågan, för den var inte helt lätt

Fredrik Johansson och P A Gråberg killar som är otroligt duktiga och dessutom hjälpsamma och trevliga

Kvinnliga jockeys då Dina Danekilde och Yvonne Durant som tyvärr har slutat rida aktivt och enbart ska träna nu.Finns flera som är jätte duktiga men för tillfället så är de mina favoriter

Min favorit på slätt är/var Troy Penkerego (numera Durant) helt enkelt för att han red våra hästar fantastiskt bra och var väldigt ödmjuk och tacksam för att han fick rida fina hästar. Dessutom var vinsten i norska st Leger med min häst hans första klassiska seger!

Över hinder var det Peter Jarven av samma anledning som ovan, han satte alltid hästarna först och tog inga onödiga risker bara för att vinna lopp.

Fast på slutet av Anchoridges karriär fick Peter ta över även på släta banan!

#2, nä, har själv tänkt på det länge, men kommer inte på någon bra haha :)

#3, tycker du har fått med bra ryttare ;)

#4, bra anledning! :)

#2 Dina Danekilde rider väl fortfarande aktivt? Ser henne i vart och varannat lopp jag.

#0 Lanfranco "Frankie" Dettori är den största inom galoppen för mig. Duktig och med fingertoppskänsla med hästarna. Dessutom är han en riktigt trevlig prick. Träffade honom på Täby förra året och det var ett minne för livet.
PA Gråberg var annars den som fick mig att stanna kvar i sporten till en liten del. Han drev mig till vansinne under min prao men hade sagt till tränaren att jag hade talang, något jag levde länge på.

#5, korrekt, Dina rider fortfarande aktivt :)

Jodå Dina rider .Det är Yvonne Durant jag syftar på.

Ojojojoj… Det finns så många! Jag har träffat ytterst få otrevliga jockeys, faktiskt.

Om vi börjar med jockeys slash tränare; Catharina Vång (f.d. Wenell) jobbade jag hos för några år sen och lärde mig massor, Nadja Bellander har jag praktiserat hos en tid och hon var också väldigt pedagogisk, Margareta "Gagga"Lindström jobbade jag hos på helger och lov under tre år när jag gick i högstadiet. (Varken Nadja eller Gagga har ridit löp på många år, men i alla fall.) Det var hos Gagga som jag fick börja rida galopphästar och lära mig mer om hur träningen och löpen går till. Jag träckte säkert en miljon hästar till och från löpen under de åren och fick väldigt starka benmuskler…

Micke Tjernström, P A Gråberg, Cissi Cervin och John Fortune tillhör de första jockeys jag träffade när jag praktiserade hos Bruno Nilsson när jag var 15. De var alla väldigt snälla mot mig, som inte kunde ett smack om galopp, och när jag gjorde bort mig var de väldigt snabba att påpeka att ALLA klantar sig i början. (Galopp är ju lite speciellt…) För det förtjänar de mitt favoritskap, eftersom de hjälpte mig att komma in i sporten på ett så snällt sätt.

I USA 2003 bodde jag en period hos en galoppfamilj. Dottern hade precis gift sig med en jockey som heter Matt McGowan som dels var väldigt trevlig och dels red på ett väldigt mjukt och stilrent sätt. En klar favorit bland amerikanska jockeys, tätt följd av den ende asiatiske jockeyn jag känner, Stanley Ning.

Michael Richardson är både trevlig och har ridit flera av mina träckhästar på ett trevligt sätt, så honom gillar jag skarpt. Många jockeys är ju rätt så ointresserade av vad träckaren har att säga om hästen, men Michael lyssnar och svarar och bevisar gång på gång att han har tänkt på det man sa. Sånt gillar jag! Bara för att man "bara" går runt och håller hästen i ett snöre så är man ju inte totalt okunnig om vad det är för häst, liksom. Många träckare har ju ridit sina träckhästar dagligen under lång tid och känner ibland hästens personlighet bättre än tränaren. Så att vissa jockeys inte lyssnar på träckaren är egentligen bara arrogant, eftersom de säkerligen missar mycket vital info. Men sån är inte Michael och därför gillar jag honom!

Rebecca Colldin, Madeleine Smith, Jennie Österberg, Tina Bilock mfl. är andra jockeys som har hjälpt mig, varit allmänt peppande och trevliga eller bara funnits som bollplank i kluriga situationer.

Jag skulle kunna hålla på ett tag till och redogöra för olika favoriter, känner jag!

Jag håller med dig om Michael, sedan kunde han tyvärr ibland skita totalt i ridorder bara för att han själv tycket att han visste bättre. Han red tex bort ett derby för oss genom att rida hästen tvärt emot ridorder och hur han ridit hästen i dess andra starter där den vunnit stort.

Lite surt men jag diggar Mick iallafall!

#9 Jag är ju inte insatt i just den situationen, men jag tvivlar på att han medvetet red mot förlust. Snarare att han gjorde ett mindre vettigt val (glömde bort ridorder?) som ledde till förlust istället för seger.

#9  Han hade ridit hästen i alla dess starter innan och vunnit alla gånger och att då rida precis tvärt om i det viktigaste loppet av alla kändes inte så kul. Och han var själv rätt upprörd efteråt, man kan väl säga att han inte pallade trycket att sitta på en av favoriterna i ett derby.

Så jag vill inte på något sätt påstå att han gjorde det med flit, han "tappade huvudet" helt enket.

Jag tycker att det är många otroligt duktiga jockeys i Skandinavien :O  Men Fredrik Johannson är ju grym, vinner Grupp 1 löp i Tyskland mm.  Han är fantastisk!

Men jag gillar verkligen Ambroise Reilly,  han är jätteduktig med hästarna, rider dem bra både slätt och på häckarna. Och han verkar riktigt trevlig     Jag rider lie hos Catharina Vång, och när jag har följt med henne in till Täby som hästskötare har jag träffat honom. Jättesnäll :)

Man ska komma ihåg att de jockeys som leder statistiken generellt får rida de allra bästa hästarna. Det gör ju att de fortsätter leda statistiken, med måååånga segrar, men det betyder egentligen inte att de övriga ryttarna är sämre. De har bara inte fått samma chanser på lika bra hästar…