Bra tråd!

I och för sig ska ju inte jockeys vara så långa helst heller… Men det här problemt finns i flera andra brancher, för att inte tala om tex modeller… Det är ju svårare för en kille att väga så lite

Jag måste säga att vikt är något så otroligt induviduellt så det går nog inte att dra en alltäckande slutsats om det.
För vissa personer är ju tex ämnesomsättningen raketsnabb, de kan äta hur mycket som helst och gå upp några hekto som mest. För andra är det helt tvärtom, de måste verkligen passa vad de äter, motionera regelbundet och leva strikt. 
Tex Shane Karlsson kan rida på otroliga 48 kg och en av mina kompisar är otroligt liten, men ändå stark. Naturen gör några satar lyckliga nog att ha dessa privilegier när många andra får passa sin vikt .

Citat från en intervju med Inez Karlsson, en av Sveriges stjärnjockeys i USA:

Hur gör du för att hålla dig i form?
Eftersom jag rider 50-60 snabbjobb och cirka 45 löp i veckan får jag mycket träning där. Dessutom tränar jag väldigt ofta på en mekanisk häst (som vår Plastic Wonder) Jag försöker att jogga ett par dagar i veckan men tränar inte på gym då jag tycker att det bygger för mycket muskler. Däremot gör jag sit-ups, hoppar hopprep och skuggboxas. Det gäller att balansera träningen så att man inte blir för trött i musklerna eller riskerar att bli övertränad. Jag tränar mina ben mycket. Nyckeln till en bra jockey är att han eller hon har starka ben. Det spelar ingen roll hur stark din överkropp är om du inte har styrkan i benen.

Hur äter du?
Jag är noga med att alltid äta frukost (gärna något fiberrikt som havregrynsgröt som håller mig mätt) och vitaminer. Jag äter aldrig efter klockan 18 på kvällen och jag undviker vitt bröd och pasta. Frukt, grönsaker och proteiner äter jag mycket av och jag försöker att äta ganska lite kolhydrater. Jag dricker mycket vatten men aldrig läsk. Tyvärr älskar jag godis och choklad är min stora last. Det är lite lättare nu när jag har tappat min viktlättnad för då blir det inte lika låga vikter för mig att rida längre. Då jag började som lärling höll jag en mycket mer strikt diet. Men numera hoppar jag aldrig över en måltid utan är noga med att äta både frukost, lunch och middag.

#2 Jätte bra text!

Själv är jag en utav dom som har en otroligt snabb ämnesomsättning. Väger 47-48kg, och har aldrig överstigit 50kg. Är 170 lång. Kan äta precis vad som helst utan att gå upp ett gram. Ärligt talat så lever jag just nu på onyttigheter. Och jag är faktiskt mycket nöjd med min ämnesomsättning.

#3 Hur gammal är du? Jag var som du förut, (dock endast 163 cm) en bit under 50 kg och kunde äta allt, allt, allt och gick ändå ner i vikt. (Undernäring, kallas det…) Jag såg ut som en typisk jockeylärling i kroppen och var dessutom rätt fysiskt stark på grund av allt stalljobb. Sen gjorde jag Lumpen och fick P-sprutor som gjorde att jag gick upp 15 kg på 3 månader…  Det mesta är borta nu, men min ämnesomsättning har saktat ner och jag är "normalviktig" och enligt statistiken borde jag må skitbra. Jag är inte lika förkyld längre, mot att förut ha gått med samma virus i flera veckor i sträck varje vinter och jag får inte lika torr hud, te.x. Men psyket mår dåligt av att vara "tjock", jämfört med förut, men det handlar inte längre om sprutorna och viktuppgången, utan om att min kropp är äldre och då saktas ämnesomsättningen ner ganska automatiskt. Det blir alltså hårdare att hålla en låg vikt som äldre, generellt. Så njut medan det varar!  

Tillbaka till tråden;
Som lärling bör man ligga under 50 kg, eftersom man får flera kilos viktlättnader och det vill många tränare utnyttja så långt det går. Långt ifrån alla lärlingar väger så lite, särskilt i ridvikt med sadel + kläder, men det eftersträvas ibland till förbannelse. Många jockeys och lärlingar äter och dricker på tok för lite. Det är ingen tillfällighet att så många blir dyngraka av segerchampagnen, liksom.  (Man ska inte gå ut och festa med jockeys om man själv inte dricker alkohol!)

Den värsta sidan av galoppen tycker jag kommer fram dagarna innan ett löp, när ryttare som egentligen borde väga runt 60 kilo för att må bra späker sig och bastar i 2-3 dagar för att kunna väga in på dryga 50 kilo. Att dricka ett glas vatten per dag och äta mat som inte väger någonting och inte ger någon direkt näring är ju såklart inte bra. Man överlever, men har man otur så får man problem senare i livet med hjärtat, njurarna eller levern t.ex. En tränare jag jobbade för hade en väldigt bra regel; "Jobbar du hårt så ska du äta MYCKET!" Det var det första hon sa till mig när jag klev innanför dörren. Hon ville inte ha några vandrande skelett i sitt stall och det tycker jag är en sund inställning.

Ett annat "fel" som jag stötte på när jag var ny inom galoppen var att självaste chefen för TGAB sa till mig "Drick massor med vatten hela dagen, så blir du inte hungrig." Jag var 15 bast och helt ny inom galoppsporten och det var liksom första kontakten… Skitbra, sånt bör man ju definitivt inte säga till tonåringar! Nu funkade det inte på mig, för jag har aldrig varit förtjust i vatten och kan inte dricka mer än max 2 liter per dygn om det är kalasvarmt ute. Men istället gick jag hela dagar i stallet utan att varken äta eller dricka och jag tog inga pauser heller. Jag var bokstavligen på fötter i 12 timmar i sträck och åt inte förrän jag kom hem. Det är knappast hälsosamt.

Men! Det finns flera proffsjockeys som håller vikten helt utan att banta eller träna utanför ridningen. Det finns till och med proffs som har en hel del extravikt på kroppen, men som inte behöver bli av med den för att ändå kunna rida löp med en vikt på 50-52 kg. (Orättvist!!!)

En del av problematiken för de som bantar tror jag är att de egentligen inte har rätt kropp för jobbet, men späker sig och jobbar extra hårt för att klara vikten i alla fall. Personligen skulle jag vilja se mer information till nya aspiranter om att näringen och vätskan är viktig. Då har man i alla fall informerat och sen får var och en göra sitt val. Men riskerna med att konstant banta och späka sig borde det pratas mer om, för man kan faktiskt dö, om vi ska hårddra det. Lyckligtvis är galoppsporten så pass fysisk att man måste äta för att inte svimma och hittills känner jag inte till några knall-och-fall dödsfall i stallarna i Sverige, men ett svagt hjärta + späkning = farligt! Nåt att begrunda kanske?

Tycker det är lite mycket vikthets i galoppen, det är inte så många som kan hålla en riktigt låg vikt. Det bored absolut informeras mer om vikten av näring. Sen måste ju människor själva inse att om man är normalviktig och ligger på 60-65 kg och de flesta lopp man rider ligger på 50-55 så kan det ju inte vara nyttigt att ständigt tvinga sig själv att ligga så långt under sin normalvikt. Alla passar inte för allt helt enkelt. Då får man bita i det sura äpplet och hålla sig till träningsridning. Vad man däremot bör göra från galoppens sida är att försöka locka till sig båda unga och lite äldre männsikor som faktiskt är kort/lätta till naturen och som därför inte har samma risk för att få hälsoproblem pga ständig undervikt. Sen är jag kanske inte rätt person att uttala mig eftersom jag väger 47 kg och är 156 cm lång men man kan ju fundera på det ändå. Kan tillägga att jag gärna träningsrider men har faktiskt inga planer på att bli jockey. Innan man funderar över att bli jockey bör man se över sin vikt, hur är den idag, vad bör den vara och vad brukar jag väga? Som riktlinje kan man ha att man ska väga högst sin längd (minus den först ettan) och som minst 10 kg under det. Alltså; jag är 156 cm då ska jag väga 46-56 kg för att hålla normalvikt.