Hästdopning
Med dopning menas vanligen åtgärder eller medel som kan påverka djurets temperament eller prestationsförmåga. Mer specifikt har dopning definierats som ”tillförsel av i foder ej naturligt förekommande ämnen, eller av i foder naturligt förekommande ämnen men i onormal mängd. Likaså ämnen och åtgärder som kan ha allmän eller lokalpåverkande effekt.
Olika typer av dopning
Man brukar dela upp dopningbegreppet i positiv, negativ, "terapeutisk" och oavsiktlig dopning. Till detta kan också läggas olika försök att maskera dopning samt numer även risken för gendopning.
Positiv dopning
Tillförsel av olika medel för att höja prestationsförmågan, "för att vinna" är det man vanligen tänker på när det gäller dopning. På kort sikt kan olika narkotiska preparat med stimulerande effekt förekomma, t.ex. amfetamin och kokain. Den enda substans som kan anses vara dokumenterad för att höja prestationsförmågan utöver den normala kapaciteten är amfetamin (vid kontrollerade försök på råtta och människa), men substansen har som bekant stora biverkningar. Även vissa opioider som etorfin, fentanyl och morfin har använts i dessa sammanhang. Dessa är ju normalt sederande, men på häst har man sett att små mängder kan ha en stimulerande (exciterande) effekt. Etorfin (ingår i Immobilon som används för att immobilisera vilda djur) anges i mycket låga doser till häst stimulera i stället för att söva. Substansen har förekommit vid galopptävlingar utomlands och fall finns beskrivna med hästar som sprungit tills de kollapsat. Etorfin och andra potenta narkotiska medel har varit ett problem framför allt i USA, men numera påvisas de här substanserna ganska enkelt med modern analysmetodik.
Koffein och i viss mån de övriga metylxantinerna teofyllin och teobromin har också ansetts ha en viss uppiggande och stimulerande effekt.
På längre sikt kan tillförsel av anabola steroider vara ett försök till att "positivt" förändra prestationen. Inte heller här finns emellertid några invändningsfria kontrollerade studier som visar att anabola steroider i sig har någon förhöjande inverkan på prestationsförmågan. Det förtjänar att påpekas att tillförsel av anabola steroider till unga hästar kan leda till för tidig slutning av benens tillväxtzoner. Även förändrat beteende, störning i kärlfunktionerna samt fertilitetsproblem och andra biverkningar kan förekomma.
Bloddopning, som förekommer inom humanidrotten, anses ej ha någon prestationshöjande effekt på häst då hästen har en stor reservoar av upplagrat blod i sin mjälte, vilken frigörs vid ansträngning eller stress. Tillförsel av erytropoietin (EPO) för att stimulera bildandet av fler blodkroppar kan därför vara kontraindicerat på häst.
Negativ dopning
Om man i stället vill försämra prestationen kan olika typer av lugnande medel komma att användas, t.ex. acepromazin (Plegicil vet.).
Vid vissa tillfällen kan sådana medel lugna ned en stressad häst och då i stället användas i "positivt" dopningsyfte, t.ex. en het fälttävlanshäst som inför dressyrmoment fått acepromazin för att gå lugnare. Då det innebär en förändring av temperamentet (och därmed även prestationen) är det också förbjudet.
"Terapeutisk" dopning
Medicinering för att återställa den normala prestationsförmågan är kanske den vanligaste formen av vad vi i Sverige anser vara dopning. Smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID (Non Steroidal Anti-Inflammatory Drugs), som t.ex. fenylbutazon (Fenylbutazon vet.), flunixin (Cronyxin vet., Finadyne vet., Flunixin N-vet.) och ketoprofen (Comforion vet., Romefen vet.) är oftast förekommande. På senare år har ett flertal fall med NSAID godkända endast för humant bruk förevarit, bl.a. naproxen (t.ex. Pronaxen) och ibuprofen (Ipren m.fl.) samt ketoprofen för utvärtes bruk (Orudis gel m.fl.).
Också preparat som ges i syfte att lindra näs- och lungblödningar, vanligen diuretika som furosemid (t.ex. Lasix), samt luftvägsproblem (kroniska bronkiter, RAO/IAD), t.ex. klenbuterol (Ventipulmin vet.) har förekommit som otillåten medicinering. För att blockera smärta lokalt och sedan tävla har hästar givits lokalbedövningsmedlet lidokain (Xylocain).
Oavsiktlig dopning
Salicylsyra, som är antiinflammatoriskt och smärtlindrande, kan påvisas i urinen från gräsätare (framför allt efter intag av luzernhö). Arsenik, som ju är ett "klassiskt" dopningmedel för hästar, kan p.g.a. sin förekomst i naturen uppträda i hästens urin i mycket låg koncentration. Teobromin (liksom koffein) kan upptäckas i dopningprov om hästen fått i sig kraftfoderblandningar innehållande kakaoskal (eller kontaminerat med t.ex. kaffebönor). Därför har man maximalt tillåtna gränsvärden i urin och blod. Är koncentrationen under tröskelvärdet bedöms det inte som dopning utan som foderinblandning. Man har också ett gränsvärde (en kvot) för anabola steroiden nandrolon (nor-testosteron) i förhållande till naturligt testosteron hos hingstar samt gränsvärden för testosteron hos valacker och ston. Det finns även gränsvärden för andra steroider för såväl hingstar, ston och valacker (för att skilja på naturligt förekommande respektive avsiktligt tillfört).
Källa: Http://www.fass.se/LIF/produktfakta/fakta_vet_artikel.jsp?articleID=45843
Varma Hälsningar
Karolina - Caballos De Karo
Jättebra artikel!