2010-04-12 01:11 #0 av: Strumpan

Streptotrikos är en ganska vanlig hudsjukdom hos hästar. Den kan finnas ligga på huden utan att den orsakar symtom. Sjukdomen kallas även för ”Lumpy wool” av den anledningen att den får ullen att krulla ihop sig och gör att hästen ser smutsig ut. Under hästens ull i huden ligger vätskande sårskorpor.

Symtom

Lindriga till kraftiga sårskorpsbildningar där vätska kan "sippra" ut. I vissa fall kan det bli hårlösa fläckar. Vanligast kan man hitta sjukdomen på kroppens överdel, men i vissa fall kan man även hitta det på benen och karlederna. Det kan vara svårt att se hudförändringen på håll, men när man drar handen på huden är det lätt att upptäcka. Vissa hästar som är drabbade kan visa smärta när man berör det drabbade området. Hästar som har haft sjukdomen en längre tid, där symtomen är kraftiga och utbreddare kan man se andra allmänpåverkan så som minskad aptit, viktförlust och lymfknutorna är förstorade. Dock är det sistnämnda ovanligt

Hudförändringar på huvudet och benen som är vita opigmenterade  ger en indirekt överkänslighet mot solen. Det finns två typer av regnskållor: en vintervariant och en sommarvariant.

Vintervariant:

Hårremmen blir matt och får sårskorpor, dessa är lätt att hitta när man stryker handen över huden. Tar man bort sårskorporna försvinner även en bit av håret och det bildas en krater, det är inte ovanligt att det ligger blod i botten. Ser man på sårskorpans undersida kan man hitta gul/vitt var. Hästen blir kraftigt öm i huden. Har den gått med sjukdomen länge kan sårområdet bli stora eller större än handflator och dessa kan lossna.

Sommarvariant:

Oftast blir det inte lika utbrett som vintervarianten. Sårskorporna är mindre, ca 1-2 mm. Dessutom är de torrare än den förstnämnda. Hårremmen ger ett matt intryck. När hästen borstas är det lätt att skorpor lossnar och tar med sig lite av hårremmen, vilket kan göra att den ser smutsig ut.

Hur smittas hästen?

Bakterien sprids när sårskorporna blir uppblöta. Det leder till att zoosporer frigörs. Dessa överförs lätt till stallkompisarna vid direktkontakt eller när fuktdropparna hamnar i luften eller via ryktborstar, saxar eller annan utrustning som delas mellan hästarna.

Uppkomst och utveckling

Bakterien är förknippad med fukt, därför är det logiskt att den är vanligast under höst och vintertid. Hästar som går utan täcke och blir blöta eller dem som är täckta med täcken som inte är fuktsäkra och blir blöta under drabbas oftast. Fukten som ligger på kroppen luckrar upp ytlagret på huden och små skador uppstår och det ger en öppning för bakterien där den kan frodas.

Behandling

I lindriga fall som förblir obehandlade brukar läka inom 2-3 månader. Hittar man stora och hårda sårskorpor kan man ge en mjukgörande behandling med salicylsyrevaselin, 2 % -ig, 30-60 minuter. börja med att tvätta med en antibakteriell tvål, te. x klorhexidin eller jodlösning först. Låt tvålen sitta och verka i minst 15 minuter för att få bästa effekt. Lossa sedan skorporna försiktigt, riv inte loss dem eftersom det kan ge en ökad inflammatorisk reaktion. Efter tvätten måste hud och håren torkas noggrant. Upprepa tvätten varje dag. För att såren ska läkas är det viktigt att huden hålls torr. Märker du att hästen verkar vara allmänpåverkad bör antibiotika och eventuellt antiinflammatoriskt sättas in då bakterien är känslig för penicillin.

Om din häst är drabbad på opigmenterat område skall den tvättas precis som andra hästar, men de måste skyddas mot solljus. Man kan smörja på solskyddsfaktor 15 eller högre.

Finns sårskorpor på benen bör man undvika bandage och benskydd, bortsett från om de behövs vid träning. Men rengör skydden noggrant mellan varje träningstillfälle. Tänk på att de måste vara helt torra innan användning annars kan sjukdomen förvärras.

Se till att bädden i boxen/spiltan är ren och torr.

Undvik att borsta för mycket på den sjuka hästen då det kan riva upp sårskorporna..

Måste man isolera drabbade hästar?

Ja, man bör isolera hästar med regnskållor eftersom det är en smittsam sjukdom, dock inte kraftigt som ringorm. Men var på säkra sidan. Undvik att använda utrustning på friska och sjuka hästar.

Rengör stallet och desinfektera

När den sista hästen kan förklaras frisk måste stallet noggrant saneras med högtryckstvätt och behandlas med desinfektionsmedel. Man kan även skura och desinfektera stallet förhand om det är under den årstid då högtryckstvätten är svårare att genomföra.

Vad kan jag göra för att förebygga?

Att hålla hästarna så torra som möjligt är det allra viktigaste. Det betyder att under de regniga perioderna måste hästarna hinna torka innan de täcks.

Tänk på att:

  • När du har tagit hand om sjuka hästar måste du tvätta händerna ordentligt
  • Rengöra all utrustning som har haft kontakt med sjuka hästar genom att desinfektera
  • Undvik att dela borstar mellan hästarna
  • I bästa mån, undvik fuktiga stall och beten.
  • Hästen måste få möjlighet att få torka vid långvarigt regn.
  • Använd inte täcken som släpper in fukt, dessa kan förvärra symtomen. Vid täckesbyte måste hästen hinna torka först, stäng inte in fukt!

Hur ser prognosen ut?

Prognosen är god eftersom den ofta självläker. I värre fall kan behandling av veterinär behövas.

Kan sjukdomen spridas över till människor?

Regnskållor anses kunna smitta över till människor, men diagnos är väldigt ovanligt

Vad säger lagen?

Regnskållor är inte anmälningspliktiga

Källa: SVA